Wahlström & Widstrand Stockholm 1968
Ortmark understreger Erlanders milde venlighed overfor partifællerne. (Jeg oplevede samme hos H.C. Hansen, som lillebitte DSU-lokalformand).
Sträng er (måske) anderledes.
I Sverige som i andre lande har udviklingen bevæget sig bort fra Grundloven demokratiske magtbalancesystem.
Somliga välplacerade makthavare har sagt mig att det inte är en riktig bild av Sträng; andra hävdar att bilden är riktig. I tillägget redovisas nu dessa tankegångar. Strängporträttet i bokens originaltext har däremot inte ändrats. 7
Kampen om regeringsmakten är en av huvudfrågorna i denna bok. Den kampen engagerar politiker, ämbetsmän, företagsledare och fackföreningsledare. Det är fyra stora maktcentra i samhället som skall behandlas här: regeringen, ämbetsmännen i kanslihuset, oppositionen och storföretagsamheten. LO:s betydelse diskuteras i kapitlet om regeringen och SAF:s i kapitlet om storföretagsamheten. 13
Ett försök skall göras att precisera vilket inflytande som olika maktcentra och makthavare har i samhället. Det sker genom att deras agerande på vissa, avgränsade områden behandlas. Det är fyra områden det gäller: Kampen om regeringsmakten. Tjänstepensionsfrågan (ATP). Skatteberedningens förslag. Om reklaminslag skall tillåtas i televisionen? 14
Men dessa människor utövar också stort inflytande genom att avstå från att ta initiativ till beslut. Att undvika att fatta beslut, eller att låta bli att aktualisera ett problem i det maktcentrum där man är verksam, kan naturligtvis också vara ett viktigt ställningstagande.
Att mäta makt är alltid svårt. Ofta nog kan det vara besvärligt att konstatera vilka makthavare som överhuvud taget har agerat; särskilt storföretagsamhetens makthavare tycks ha en vidunderlig förmåga att sopa bort spåren efter sina aktioner. 16
Det är ganska poänglöst att säga att en ledande politiker eller industriman har makt eller inflytande. Intressant blir det först om man på något sätt kan belysa omfattningen av deras makt, om man kan jämföra deras makt med andra makthavares. 17
En storföretagare som ofta sammanträffar med en viss politiker får tydligen större inflytande över politikern än en - i övrigt jämförbar - storföretagare som aldrig eller sällan gör det. Det betyder att kontaktnät och umgängeskretsar är intressanta studieobjekt. 18
Sverige har inte särskilt gamla anor som demokrati. Den politiska demokratin genomfördes fullständigt omkring 1920. 19
Den som betraktar den väldiga längden av det socialdemokratiska regeringsinnehavet kan lätt få en felaktig föreställning om partiets styrka i förhållande till oppositionen. I själva verket har ju partiets maktställning ofta hängt på en tråd av utomordentlig skörhet. Socialdemokratin har bara vid ett fåtal tillfällen lyckats attrahera mer än hälften av väljarna. Det skedde två gånger under andra världskriget (1940: 53,8 proc; 1942; 50,3 proc.) och en gång därefter, nämligen 1962 (50,5 proc). 19
Det typiska är annars att en makthavare eller en grupp makthavare kan påverka utvecklingen på ett enda eller ett fåtal områden. 20
I Sverige, liksom på många håll utomlands, har ju regeringens betydelse ökat och riksdagens minskat; alla bedömare tycks vara eniga om det. Grundlagens maktbalanssystem existerar därför knappast i verkligheten; det tunga politiska inflytandet i så gott som alla frågor ligger hos regeringen. 20
ERLANDER OCH STRÄNG 21-5
Finansminister Sträng framstår vid sidan av statsministern som regeringens ledande man; det är populärt bland politiska bedömare att försöka avgöra vem som egentligen är mäktigast i regeringen, Sträng eller Erlander. Den frågan kan inte få ett kort och tveklöst svar. ... Praktiskt taget alla politiska problem har en viktig ekonomisk sida. 21
Finansministern ... Det blir deras sak att säga ifrån om ett anspråk från ett fackdepartement inte ryms inom den tillgängliga ramen, dvs. den ram som gäller för ett visst område sedan fördelningen mellan olika departement gjorts på allmänpolitiska grunder. Det blir alltså viktigt för fackdepartementen att hålla sig väl med Sträng, det är han som har pengarna. ... Till statsministern och statsrådsberedningen behöver man däremot bara gå för att få ett principiellt instämmande; dit går man om man har tid.
Finansministern har också sett till att han fått möjligheten att påverka utvecklingen av alla viktiga frågor på ett tidigt stadium; fackdepartementen bereder nu frågorna i nära samråd med finansdepartementet. ... Men finansdepartementets inblandning har naturligtvis inte helt kunnat ske utan friktioner. Bland annat har det retat stadgade ämbetsmän att finansministern vid överläggningarna med andra departement ofta låter sig representeras av mycket unga medhjälpare, vilka uppträder med en störande blandning av skicklighet och maktmedvetenhet. 22
... det tycks vara en allmän uppfattning bland makthavare på olika håll i samhället att det egentligen inte finns någon människa som sätter sig på Sträng. Intelligensen, kunskaperna, minnet, envisheten, charmen. den centrala regeringspositionen - allt samverkar för att ge finansministera den dominerande positionen vid sidan av statsministern. .... Men Sträng saknar inte helt kritiker bland de egna. Ideologiskt medvetna, radikala socialdemokrater tar avstånd från hans "liberalism". ... en viss sympati för s. k. nationella värden och även för religiösa. 23
Torsten Nilsson ... Han anses ha en avancerad taktisk bedömningsförmåga, klart överlägsen de flesta kollegers. Torsten Nilsson spelar alltså fortfarande en viktig roll i politiskt centrala frågor, men han gör det mera sällan än tidigare. ... Tage Erlander .... Efter en fil. kand. och en anställning på redaktionen för Svensk Uppslagsbok blev han statssekreterare i socialdepartementet. År 1944 inträdde han i regeringen och 1946 blev han. praktiskt taget okänd för stora grupper, statsminister. ... han har den tidsödande förmågan att ständigt upptäcka nya och bättre alternativ. 24
... och han har den viktiga befogenheten att enväldigt kunna utse och avskeda statsråd. ... När Erlander blev statsminister 1946 utgjordes hans departementala stöd av en förste expcditionsvakt. Ar 1954 kom Olof Palme, vilket verkligen var en förstärkning. ...
Ett par politiska motgångar har orsakat stora ändringar i dessa förhållanden. Den spionaffär som bär Wennerströms namn tycktes avslöja att statsministern helt enkelt inte hade tillräckligt god inblick i sina kollegers verksamhet. En omedelbar följd av Wennerströmaffären blev att statsministern förstärkte sitt kansli; en statssekreterare utnämndes (Valfrid Paulsson; i slutet av juni 1967 utsågs riksdagsman Ingvar Carlsson, f. d. SSU-ordförandc, till Paulssons efterträdare.) och genom denna och andra förstärkningar har statsrådsberedningen blivit en maktfaktor av större betydelse än tidigare i kanslihuset. ... Det år också tydligt att Olof Palmes övergång till posten som kommunikationsminister 1965 - och senare som utbildningsminister - var en allvarlig förlust för statsrådsberedningen och för Erlander personligen; dessa två tycks stimulera varandra på ett sällsynt lyckat vis. 25[Erlander] "Vi måste ta hänsyn till valresultatet på den punkten. Sveriges folk har sagt ifrån att dom vill ha ett ökat bostadsbyggande och då måste vi ta hänsyn till det... jag har inte yttrat mig om hur mycket det blir, men att vi måste ta ökad hänsyn till bostadsbyggandet det är ju alldeles klart efter detta valutslag." ... [finansministern] ... Han sade att valutslaget kunde kanske tolkas som ett krav ' om omedelbart ökat bostadsbyggande men att han inte trodde att den enskilde väljaren hade lika goda möjligheter som regeringen att bedöma förutsättningarna att realisera önskemålet. 27
I det löpande regeringsarbetet spelar den s. k. lunchberedningen stor roll, dvs. överläggningarna vid den informella lunch som statsråden äter varje dag i kanslihuset. Här kan alla ärenden av vikt för regeringen, partiet och landet diskuteras och många viktiga beslut tillkommer i realiteten vid denna internationellt sett unika sammankomst. 28
De beslut som denna mindre grupp enats om kan i många fall bli modifierade vid kontakten med en vidare krets i VU, partistyrelsen eller riksdagsgruppen - eller vid kontakter med partivänner ute i landet - men partitoppen har en väldig styrka och genomslagskraft. 29
Konturerna för en socialdemokratisk näringspolitik började antydas under loppet av 1966. Det blev också känt att statssekreteraren i finansdepartementet, Krister Wickman, var designerad till "ekonomiminister. Han utnämndes i början av 1967 ungefär samtidigt som statsverkspropositionen avslöjade nyheten om den näringspolitiska fond på 500 miljoner som skall lägga grunden för näringspolitiken. ... Denna nya satsning har motiverats med att kravet på omvandling, på förnyelse och föryngring numera har nått också det svenska välståndets hörnpelare, paradindustrier som skogsindustrin och järnhanteringen - så småningom berörs säkerligen också verkstadsindustrin. På många håll i dessa branscher är företagen, kort uttryckt, alltför små och maskinellt alltför illa utrustade. 33
Det intygas från snart sagt alla håll inom och utom partiet, i partiets inre och
yttre cirklar, att Tage Erlander är, med en banal formulering, alldeles
för snäll. Han har det bästa rykte som nytänkare och
agitator, men knappast någon berömmer honom som en hård och kraftfull ledare av
regeringen. Somliga betraktar Erlanders hänsynsfulla personpolitik som
socialdemokratins tragedi; det är i verkstäderna runt landet som
personalpolitiken skall vara human, inte i de inre cirklarna. 49
Orla Jordal, 2007
Må gerne gengives - helt eller delvist -med kildeangivelse. Dog må teksten ikke ændres og der skal være en aktiv link til det oprindelige dokument. Dette web site er absolut non profit og anvendes materialet i anden sammenhæng end non profit, fair use, så forudsætter det skriftlig tilladelse fra Jordal Samfundskritisk.
This document may contain copyrighted material whose use has not been specifically authorized by the copyright owner. I am making this article available in my efforts to advance the general understanding. I believe that this constitutes a 'fair use' of the copyrighted material. If you wish to use this copyrighted material for purposes of your own that go beyond 'fair use,' you must obtain permission from the copyright owner.
Rettelser og andre forslag til forbedringer modtages meget gerne - også meddelelse om døde links - på e-mail: orla@jordals.dk
Dokumentet er sidst redigeret: